Under luppen: Omega 3 och 6

Ingen har väl undgått de senaste årens diskussioner kring de fleromättade fettsyrornas förträfflighet, i synnerhet omega 3. Men vad är det som är så speciellt med dessa fettsyror och vad säger vetenskapen, är de så nyttiga som det påstås? Låt oss reda ut begreppen.

Fett delas in i tre grupper: mättat, omättat och fleromättat. De viktigaste fleromättade fetterna är omega 3 och 6. Detta är egentligen två olika familjer som består av flera fettsyror. Inom omega 3-familjen pratar vi framför allt om ALA, EPA och DHA. ALA är en kortkedjad fettsyra som finns i exempelvis valnötter, linfrön och rapsolja. De långkedjade syrorna EPA och DHA finns främst i marina källor som fet fisk, skaldjur och alger. Dessa fettsyror förknippas med en rad positiva hälsoeffekter. De påverkar nervsystemet, hjärnans funktion och utveckling, beteende och humör, koncentrationsförmågan och synen. Det är dock endast de långkedjade fettsyrorna, EPA och DHA, som ger upphov till dessa hälsoeffekter. Tidigare trodde man att kroppen själv omvandlar ALA till EPA och DHA. Detta stämmer förvisso men det sker endast i mycket liten utsträckning. Man bör alltså inte förlita sig på ALA-rika livsmedel som linfrön och rapsolja för att få i sig omega 3.

Det är främst inom tre områden som effekterna av omega 3 har studerats: Hjärnan, hjärtat och vid inflammatoriska sjukdomar.

 

Hjärnan


Våra hjärnor består till 60 procent av fett och en stor del av detta är omega 3-fett. Hjärnans utveckling i fosterstadiet och barndomen är i stor utsträckning beroende av omega 3. Ett lågt intag har visats kunna leda till dålig kognitiv och mental förmåga, framför allt hos barn men till viss grad även hos vuxna.
Höga doser av EPA kan ha en kraftig antidepressiv effekt och det finns ett starkt samband mellan brist på omega 3 och depression. I USA och Storbritannien rekommenderas omega 3 som tilläggsbehandling till antidepressiva läkemedel. Det finns även en hel del stöd för att omega 3 kan ha en positiv effekt vid ett flertal andra mentala problem och sjukdomar som ADHD, stress, ångest och tidiga stadier av Alzheimers.

 

 

Hjärtat


Många studier har gjorts på omega 3-fetters eventuella skyddande effekt på hjärtat, med varierande resultat. Slutsatsen just nu är att omega 3 inte tycks minska risken för hjärtsjukdomar i någon större utsträckning. Det pågår dock fortfarande mycket forskning på området.

 

 

Inflammatoriska sjukdomar


Omega 3 är antiinflammatoriskt och kan lindra den inflammatoriska processen som leder till sjukdomar som astma, inflammatoriska tarmsjukdomar och eksem.

 

Det finns dock en hake. Omega 6 är precis som omega 3 ett fleromättat fett. Det används bland annat i cellmembran och spelar en viktig roll i kroppens inflammatoriska processer. De största mängderna omega 6 hittar vi i vegetabiliska oljor som solrosolja, majsolja och margarin gjord på dessa oljor. Mycket tyder på att kvoten mellan omega 6 och omega 3 är viktig. Det finns en rad rapporter som pekar på att för mycket omega 6 stimulerar både cancer och många typer av inflammatoriska processer. Många menar att den optimala kvoten omega 6/3 bör ligga mellan 1:1 och 4:1. I Europa idag ligger den någonstans mellan 8:1 och 12:1. Det kan alltså vara en god idé att öka intaget om du äter mindre än de tre portioner fisk som de svenska rekommendationerna anger.