Fett – det goda, det onda och det nyttiga

Vi försöker att inte äta för mycket av det, men utan detta värdefulla näringsämne fungerar inte våra kroppar som de ska.

Det är onyttigt att äta för mycket fett, det vet de flesta, men trots det äter vi fett som aldrig förr. Vad är det som gör fettet så oemotståndligt? Jo, ”fett löser aromämnena, så att när fettkulorna trillar över bakre delen av tungan frisätts allt vi tycker smakar gott hos smaklökarna”, säger Stephan Rössner, professor och chef över överviktsenheten på Karolinska Institutet. Fettet i vår mat är det energirikaste av alla näringsämnena och ett enda gram innehåller nio kalorier, mer än dubbelt så mycket som proteiner och kolhydrater. Att äta alldeles för mycket fett kan leda till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, men att utesluta det helt och hållet innebär definitivt inte att du äter en balanserad kost. Utan fett kan kroppen varken fungera ordentligt eller ta upp vissa näringsämnen. Ungefär en tredjedel av den energi man får i sig under en dag bör komma från fett. Vissa dieter förespråkar en högre fettkonsumtion och att man drar ner på andra näringsämnen. Exakt vilka långsiktiga effekter en sådan diet har på kroppen vet man inte, men kritik som riktats mot dem är att de inte är balanserade och att man därför riskerar att få brist på vissa näringsämnen.

Det är inte bara mängden, utan även vilken sorts fett vi äter som påverkar hälsan och det är det mättade fettet vi ska akta oss för. Det är lätt att få i sig för mycket av de dåliga fetterna och för lite av de goda. För att äta nyttigare bör du äta fisk tre gånger i veckan, välja nyckelhålsmärkta mejeri- och köttprodukter och använda olja eller flytande margarin i matlagningen

Fettet och vitaminerna

Fettet i vår mat består av olika sorters fettsyror som kallas mättade, enkelomättade och fleromättade. De behövs för att våra kroppar ska kunna ta upp fettlösliga vitaminer: A-vitamin, som behövs för att syn, hud och slemhinnor ska fungera. D-vitamin, som är oumbärlig för ett friskt skelett. E-vitamin, en antioxidant som skyddar fleromättade fettsyror mot nedbrytning i vävnaderna. Och sist men inte minst K-vitamin, som är viktig för bentätheten och behövs för att blodet ska kunna koagulera.

Fleromättade fetter

Vissa sorters fleromättade fetter kallas för essentiella fettsyror eftersom de är livsnödvändiga. De behövs för att till exempel reglera blodtrycket och för att våra hjärnor ska kunna fungera. Våra kroppar kan inte producera de essentiella fettsyrorna själva, utan de måste komma från maten vi äter. Det finns två sorter: omega-3 och omega-6. Omega-3 förknippas med en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Du hittar den i raps-, valnöts- och linfröolja, fisk, skaldjur, vissa alger och valnötter. Omega-6 kan hjälpa till att sänka kolesterolet. Bra källor för omega-6 är vegetabiliska oljor från majs, soja, sesamfrön eller solros.

Enkelomättade fetter

De här växtbaserade fettsyrorna är hälsosamma och finns i raps- och olivolja, nötter och avokado. Det finns bevis på att om du ersätter det mättade fettet med enkelomättat, kan det faktiskt hjälpa till att sänka ett högt kolesterolvärde.

Transfetter

Transfett bildas när flytande växtoljor ”härdas”. Härdning innebär att man på kemisk väg gör fettet fastare (omvandlar det nyttiga omättade fettet till mättat fett). Om oljorna härdas fullt ut omvandlas alla omättade fettsyror till mättade. Ofta avbryts härdningen innan dess, och det är då det bildas transfettsyror. Transfett höjer nivå-erna av det dåliga LDL-kolesterolet och ökar risken för åderförfettning och förträngningar i blodkärlen som kan leda till olika hjärt- och kärlsjuk-domar. Du hittar transfetter i till exempel kakor, kex, chips. Det finns också små mängder transfett naturligt i mejeriprodukter och kött från kor och får.

Mättade fetter

Den här sortens fettsyror kommer från djurriket och har oftast en fast konsistens i rumstemperatur. Några vanliga produkter som innehåller mättade fetter är smör, ost och kött. Du hittar dem också ofta i bakverk. För hälsans skull bör vi begränsa intaget av mättat fett och istället äta enkel- och fleromättat fett. 

Fett på kroppen : placeringen avgör

Kroppsfett fungerar som stötdämpare åt de inre organen, skyddar mot kyla och spelar en viktig roll för flera funktioner som behövs för att hålla oss friska. Det är vår allra viktigaste energireserv och finns på två ställen i kroppen: under huden och runt magen. Personer med äppelformade kroppar bär ofta fettet runt magen och det är just magfettet som är farligt. Det förknippas nämligen med riskfaktorer som fetma, högt blodtryck, högt kolesterolvärde och typ 2-diabetes. Att drabbas av någon av dessa riskfaktorer kan, i värsta fall, så småningom leda till hjärt- och kärlsjukdomar.

När du går upp i vikt expanderar fettcellerna och när du går ner krymper de. Problemen börjar när cellerna når sin maximala lagringskapacitet, fettet spiller ut i blodomloppet och når andra organ i kroppen. När lagringsutrymmet är slut ökar fettsyrorna i blodet och fett kan transporteras till andra organ som inte är utformade för att lagra fett. Till exempel lever, bukspottkörtel och hjärta. Men kroppen har en enastående förmåga att återhämta sig. "Om du går ner i vikt minskar risken för att du utvecklar hälsoproblem i framtiden dramatiskt, särskilt för diabetes", säger professor Stephan Rössner.

SmartPoints programmet hjälper dig>>


SmartPoints programmet baseras på vetenskaplig forskning och tar hänsyn till hur din kropp bearbetar olika näringsämnen och hjälper dig att på ett enkelt sätt göra bra val som gynnar din viktminskning. Karin Nileskog, kost- och utbildningsansvarig på ViktVäktarna säger: Med SmartPoints programmet får du hjälp att välja mat som håller dig mätt längre och är hälsosam vilket gör det möjligt för dig att njuta och må bra på vägen mot din nya vikt. Magert protein och fiberrika kolhydrater är de livsmedel som mättar bäst för minst antal kalorier, vilket är gynnsamt för din viktminskning. Programmet kommer också att lära dig hur man lagar god mat med lagom mängd nyttigt fett.