Allt du behöver veta om klimakteriet

Klimakteriet är en livsfas som det fortfarande pratas alldeles för lite om. Många har kanske hört talas om värmevallningar, men för de flesta stannar kunskapen där. Vi kan göra mycket mer för att reda ut missuppfattningar, förstå vilka behandlingar som faktiskt fungerar och lyfta fram de delar av klimakteriet som sällan nämns. Det är hög tid att vi vågar prata öppet om klimakteriet. Den här fasen kan pågå i upp till tio år, påverka kroppen på många olika sätt och är något som alla med äggstockar förr eller senare kommer att uppleva.

Personer som tilldelats kvinnligt kön vid födseln har ett begränsat antal ägg. När äggen tar slut svarar kroppen genom att minska produktionen av östrogen. Det sätter igång en hormonell berg-och-dalbana som påverkar mycket mer än bara reproduktionssystemet, eftersom östrogen bland annat hjälper oss att hålla fokus, håller huden återfuktad och reglerar ämnesomsättningen. Till slut sjunker östrogenproduktionen och mensen uteblir i 12 månader i följd. Det är då man har gått in i klimakteriet. I Sverige är genomsnittsåldern för klimakteriet 51 år.

Östrogen påverkar många funktioner i kroppen utöver reproduktionssystemet, och därför kan en minskning av hormonet leda till symtom som:

• Värmevallningar

• Nattliga svettningar

• Sömnproblem

• Irritation och humörsvängningar

• Torra slemhinnor

• Viktuppgång, särskilt runt magen

• Trötthet

• Smärta vid samlag

• Akne

• Hårväxt i ansiktet

• Torr och tunn hud

• Förlust av bentäthet

• Ökad risk för hjärtsjukdom

• Högre blodtryck

• Högre kolesterol

• Ökad risk för demens

Om du är osäker på var i övergången du befinner dig men har besvärliga symtom, är det bra att prata med din läkare. Tyvärr finns det inget test som kan visa exakt var du är i processen. Blodprov anses opålitliga eftersom hormonnivåerna kan variera kraftigt från dag till dag. ”Vi skulle kunna göra samma test två dagar i rad och få helt olika resultat”, säger Dr. Stephanie Faubion, läkare och chef för Center for Women’s Health vid Mayo Clinic, medicinsk chef för The North American Menopause Society och medlem i WeightWatchers vetenskapliga råd.

Att använda hormonella preventivmedel (som p-piller, p-ring eller hormonspiral) skjuter inte upp klimakteriet. Däremot kan de göra det svårare att veta var i övergången du befinner dig. Mensen ger ingen pålitlig information eftersom hormonerna i preventivmedlet kan både stoppa blödningar och dölja symtom. ”Du kan inte använda blödning, eller avsaknad av blödning, för att avgöra om du är i klimakteriet. Hormonpåverkan gör att de vanliga tecknen inte går att lita på,” förklarar Dr. Stephanie Faubion.

Övergången är inte som att tända eller släcka en lampa, utan snarare som en dimmer som långsamt justeras under flera års tid. Dessutom kan du uppleva olika symtom i de tre faserna.

Premenopaus (även kallat den sena reproduktiva fasen). Mensen kommer fortfarande regelbundet, även om cykeln kan variera upp till sju dagar.

Förklimakteriet. Mensen blir mer oregelbunden – skillnaden mellan cyklerna är större än sju dagar eller så uteblir en mens helt.

Postmenopaus. När man varit utan mens 12 månader i följd räknas man officiellt som i klimakteriet, även kallat postmenopaus.

Läs mer om klimakteriets tre faser

Målet med behandling är inte att skjuta upp klimakteriet, utan att lindra de symtom som kan uppstå under övergången. Med rätt stöd från vården finns olika alternativ som kan hjälpa kvinnor att må bättre medan kroppen anpassar sig. Vilken behandling läkare rekommenderar varierar beroende på både symtom och fas.

Preventivmedel. Lågdoserade p-piller kan lindra symtom som värmevallningar, och en hormonspiral med gestagen kan hjälpa vid rikliga blödningar.

Hormonbehandling. MHT är en vanlig behandling mot klimakteriebesvär och består av östrogen i kombination med progesteron. Detta är oftast via plåster som fästs på huden.

P-piller och MHT är bara två alternativ som finns för att hantera klimakteriesymtom. Det är viktigt att rådgöra med läkare för att avgöra om p-piller, MHT eller andra behandlingar är lämpliga för just dig.

Läs mer om säkra och effektiva behandlingsalternativ för klimakteriet

Detta innehåll är endast avsett som information och utgör inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det ersätter inte råd från din läkare eller annan vårdpersonal. Rådfråga alltid din läkare eller en annan kvalificerad vårdgivare om du har frågor om din hälsa, ett medicinskt tillstånd eller om olika behandlingsalternativ.