Behandlingsalternativ för klimakteriebesvär

Hormonbehandling hamnar ofta i fokus, men det är långt ifrån det enda sättet att lindra klimakteriebesvär. MHT (hormonbehandling) kan vara ett bra alternativ för många, men det passar inte alla. Vilken behandling som är mest hjälpsam beror på vilka symtom du har, i vilken fas av klimakteriet du befinner dig, dina egna preferenser och läkarens rekommendationer. Här är en översikt:

”P-piller kan hjälpa till att lindra symtom,” säger Dr. Stephanie Faubion, läkare och chef för Centre for Women's Health vid Mayo Clinic, medicinsk chef för The Menopause Society och medlem i WeightWatchers vetenskapliga råd.

Även om p-piller främst är framtagna för att skydda mot graviditet kan lågdoserade varianter ibland användas för att lindra symtom som vallningar och oregelbunden mens under premenopaus och förklimakteriet. ”Ett annat alternativ är en hormonspiral med gestagen, som kan vara till hjälp vid kraftiga blödningar i förklimakteriet,” förklarar hon. Däremot lindrar en spiral oftast inte andra symtom, som vallningar.

”MHT är en behandling som kan lindra vallningar, men används alldeles för sällan,” säger Faubion. Hon har nyligen presenterat data som visar att användningen av MHT är rekordlåg – färre än 4% av kvinnor i 50-årsåldern använder det.

Anledningen kan vara att många är oroliga för att höga nivåer av östrogen i kroppen skulle öka risken för hormonrelaterad cancer, som bröstcancer – en oro som uppstod efter en studie från 2002 där riskerna med hormonbehandling ansågs överväga fördelarna.

En ny granskning av den studien, tillsammans med en forskningsöversikt från 2023, visar däremot att MHT kan vara ett mycket bra alternativ för vissa grupper – särskilt för kvinnor under 60 år som varit i klimakteriet i mindre än tio år.

”Läkare rekommenderar ofta en mycket låg dos östrogen. Betydligt lägre än de nivåer som äggstockarna tidigare producerade,” säger Faubion. Behandlingen ges oftast i form av plåster på huden. Utöver östrogen ingår vanligen även progesteron, ett annat hormon som också minskar i klimakteriet.

För symtom som torra slemhinnor, smärta vid samlag, återkommande urinvägsinfektioner eller täta trängningar kan läkare ibland rekommendera lokal behandling, där östrogen tillförs direkt i underlivet. Det sker oftast i form av en vaginalkräm, tablett eller vaginalring. Till skillnad från systemisk behandling anses lokal behandling vara säker i alla faser av klimakteriet – även efter menopaus, då just de här besvären ofta blir mest påtagliga.

Hormonbehandling är inte det enda receptbelagda alternativet vid klimakteriebesvär. Det finns andra läkemedel som kan lindra vallningar, och vissa antidepressiva kan ibland användas som behandling.

Läkare kan också anpassa behandlingen efter specifika symtom. Till exempel kan glidmedel ge lindring vid torra slemhinnor, och i vissa fall kan viktminskningsmedicin vara ett stöd vid viktuppgång i klimakteriet.

Glöm inte vikten av bra matvanor och regelbunden rörelse.

Protein och andra näringsämnen spelar en viktig roll under klimakteriet, både för den allmänna hälsan och för att lindra specifika symtom. Protein bidrar till att bromsa viktuppgång och bevara muskelmassa, som annars minskar med åldern. När östrogennivåerna sjunker ökar risken för benskörhet, vilket gör att kalcium och vitamin D blir särskilt viktiga. Fibrer hjälper till att hålla vikten, stabilisera blodsockret och minska risken för sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, vilka kvinnor löper högre risk för i klimakteriet.

När det gäller receptfria kosttillskott och naturläkemedel (som till exempel silverax) finns det inga bevis för att de effektivt lindrar vallningar eller svettningar. ”Det finns inget receptfritt tillskott som har visat sig fungera mot vallningar,” säger Faubion.

Läs mer om kost i klimakteriet.

Utöver en balanserad kost finns det andra vanor som kan göra stor skillnad för hur du mår. Att röra på sig regelbundet och prioritera god sömn är två viktiga exempel. Motion är särskilt betydelsefullt – det kan inte bara stabilisera humöret utan även lindra flera klimakteriesymtom, som vallningar och humörsvängningar, enligt gynekologen Dr. Kerry-Anne A. Perkins.

Detta beror på att motion kan bidra till att förbättra kroppens förmåga att reglera temperaturen. Styrketräning är särskilt viktigt för att bevara muskelmassa, stärka skelettet och hålla igång ämnesomsättningen.

Vanor som hjälper kroppen att hantera stress kan också göra stor skillnad. Studier visar att exempelvis meditation och yoga kan minska symtom på depression och ångest hos kvinnor i klimakteriet.

Detta innehåll är endast avsett som information och utgör inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Det ersätter inte råd från din läkare eller annan vårdpersonal. Prata alltid med din läkare eller annan kvalificerad vårdgivare om du har frågor kring din hälsa, ett medicinskt tillstånd eller behandlingsalternativ.