Hjärndimma i klimakteriet
Hormonförändringar kan göra att du upplever hjärndimma. Här är våra tips på vad som kan hjälpa.
Det händer oss alla ibland: du har ordet på tungan men det vägrar dyka upp. Eller så säger du fel namn till någon du egentligen känner väl. Under klimakteriet kan den här typen av glömska bli vanligare och kännas mer tydlig. Låt oss titta närmare på sambandet mellan klimakteriet och hjärndimma, hur länge det kan pågå – och vad du kan göra för att tänka klarare.
Vad är hjärndimma?
Det finns ingen medicinsk definition, men begreppet hjärndimma används ofta för att beskriva en känsla av att minnet och fokus inte riktigt fungerar som vanligt. ”I grunden handlar det om en känsla av osäkerhet kring om man kommer att minnas saker eller inte,” förklarar Dr. Sally MacPhedran, specialistläkare och chef för Midlife Women’s Center vid University Hospitals Cleveland Medical Center. Det kan till exempel handla om att man glömmer ord, lägger ifrån sig saker utan att minnas var, eller upplever att tankarna går lite långsammare .Det positiva är att detta vanligtvis inte påverkar förmågan att lära sig nya saker. Det rör framför allt minnet på kort sikt.
Hur vanligt är det?
Hjärndimma är faktiskt väldigt vanligt. Omkring 75% av kvinnor upplever någon form av kognitiva förändringar under klimakteriet. Vissa känner av symtomen redan innan mensen blir oregelbunden, och kan ibland fortsätta även efter klimakteriet. ”Vi vet att det kan börja redan innan den sista mensen,” säger Dr. Stephanie Faubion, chef för Center for Women’s Health vid Mayo Clinic, medicinsk chef för The Menopause Society och medlem i ViktVäktarnas vetenskapliga råd. För de flesta brukar besvären bli bättre med tiden, men hur länge hjärndimman pågår kan variera från person till person.
Vad orsakar hjärndimma i klimakteriet?
Flera faktorer samverkar:
Hormonförändringar: När östrogennivåerna sjunker kan det ibland kännas som om tankarna inte är lika klara som tidigare. Östrogen spelar en viktig roll i hjärnans funktion, och förändringar i nivåerna kan tillfälligt påverka minne och koncentration. Det kan vara skönt att veta att hjärndimma i klimakteriet inte har något samband med en ökad risk för demens – även om vi vet att östrogen har betydelse för kognitiva funktioner.
Stress: Klimakteriet sammanfaller ofta med en period i livet som är fylld av många andra förändringar – barn som växer upp, åldrande föräldrar, karriär. Höga stressnivåer kan i sin tur påverka minnet och koncentrationen genom att belasta hjärnans arbetsminne.
Sömnbrist: Många kvinnor i klimakteriet upplever sömnproblem, ofta på grund av nattliga svettningar. När vi inte får tillräckligt med sömn kan det påverka både humör, energi och minne. ”Allt detta förvärrar minnesproblemen ytterligare,” säger Dr. MacPhedran.
Hur kan man lindra hjärndimma i klimakteriet?
Experter tipsar om att försöka se helheten:
Ät bra mat: Grönsaker, fisk och nyttiga fetter kan stödja hjärnans funktion och minska risken för dåligt minne. Viktiga näringsämnen som antioxidanter och omega-3, skyddar och stärker hjärnans vävnad.
Rör på dig: När du rör på dig regelbundet ökar blodflödet till hjärnan, vilket kan göra tankarna klarare. Fysisk aktivitet kan också förbättra sömnen, och bättre sömn kan i sin tur lindra hjärndimma som hänger ihop med nattliga svettningar eller stress.
Stimulera hjärnan: Håll igång hjärnan med korsord, spel eller sociala upplevelser. Nya tankar och variation hjälper till att aktivera de delar av hjärnan som är styr minne och inlärning. Även små och enkla saker, som ett ordspel på mobilen, kan ge positiva effekter.
Förbättra sömnen: Eftersom trötthet ofta förvärrar hjärndimma är god sömn viktigt. Försök att hitta orsaken till dina sömnproblem, det kan vara nattliga svettningar, oro eller något annat , och ta hjälp av vården för att hitta lösningar.
Överväg behandling: Menopausal hormonbehandling (MHT), kan inte direkt ta bort hjärndimma, men kan hjälpa till att lindra besvär som nattliga svettningar och sömnproblem. När dessa symtom minskar kan även den mentala klarheten förbättras. En del studier visar på möjliga fördelar, men forskningen är ännu inte helt entydig. Prata med din vårdgivare om vilka behandlingsalternativ som kan passa just dig och dina behov.
Denna artikel är endast avsedd som information och ersätter inte råd, diagnos eller behandling från en läkare. Prata alltid med din vårdgivare för personlig vägledning.