Påverkar klimakteriet din sexlust?

Det är helt normalt att sexlivet går upp och ner. Stress, utmattning, problem i relationer och tusen andra saker kan göra att sex hamnar längst ner på din att göra-lista. Men om du går igenom klimakteriet kan det försvinna helt från listan. Läs mer om vad som händer i kroppen, hur du kan avgöra om din minskade sexlust är ett problem och vad du kan göra för att få tillbaka lusten igen.

Libido syftar på din sexuella lust eller åtrå. Det handlar inte bara om det mentala. Libido styrs också av hormoner som östrogen och testosteron, vilka ökar den sexuella lusten, medan progesteron kan dämpa den. Hormonbalansen skiftar mycket i övergångsåldern.

Mycket vanligt. En studie med över 80 000 kvinnor visade att upp till 75% upplevde någon form av sexuell problematik under klimakteriet. "Sexuella svårigheter kan variera från bristande intresse för sex till problem att få orgasm," förklarar Dr. Aimee Eyvazzadeh, M.D., gynekolog och specialist inom reproduktionsendokrinologi.

Klimakteriet utlöser en minskning av östrogen, progesteron och androgener. Dessa hormonella förändringar sätter igång förändringar som påverkar din kropp och ditt sinne, säger Dr. Stephanie Faubion, M.D., chef för Center for Women's Health vid Mayo Clinic, medicinsk chef för The Menopause Society och medlem i WeightWatchers medicinska råd.

• Minskat blodflöde: Lägre östrogennivåer minskar blodflödet till klitoris och området kring slidan, vilket leder till minskad känslighet och upphetsning.

• Torra slemhinnor: Sjunkande östrogen innebär att slemhinnorna blir torrare, vilket kan göra samlag obekvämt eller smärtsamt.

• Låg energinivå: Hormonförändringar kan störa sömnen och öka tröttheten, särskilt för kvinnor som upplever nattliga svettningar och sömnlöshet.

• Humörsvängningar: Oro, nedstämdhet och förändrad kroppsbild under klimakteriet kan minska sexlusten.

Läs mer om klimakteriet och mental hälsa

Hur en minskad sexlust visar sig kan variera från person till person, men symtomen omfattar oftast:

• mindre eller inget intresse för sex

• att inte ha sexuella tankar eller fantasier

• att känna sig nedstämd eller orolig över brist på sexuellt umgänge
  

Det finns flera effektiva behandlingar och strategier:

1. Livsstilsförändringar

Balanserad kost, regelbunden motion, stresshantering och god sömn är viktigt. Även små vanor kan göra skillnad. Att äta tillräckligt med protein och dricka lagom mycket vatten kan ge mer energi, något som också kan öka motivationen och lusten i sovrummet. Att ta kvällspromenader kan förbättra ditt humör och öka blodcirkulationen i kroppen, även till könsorganen.

Läs mer om kost i klimakteriet

Hormonbehandling lindrar besvär i klimakteriet, inklusive låg sexlust, genom att ersätta östrogen och/eller progesteron. En låg dos vaginalt östrogen (krämer, ringar eller tabletter som appliceras direkt i slidan) kan vara effektivt för att förbättra sexlusten, eftersom det lindrar torrhet och ökar komforten.

3. Glidmedel och fuktkrämer

Receptfria glidmedel ger omedelbar lindring vid samlag, medan vaginala fuktkrämer hjälper till att bevara slemhinnornas hälsa på längre sikt. Båda kan göra sex både mer bekvämt och mer njutbart.

4. Annan behandling

Icke-hormonella alternativ som buspiron eller bupropion kan bidra till att öka libido, särskilt om nedstämdhet är en faktor. Var försiktig med kosttillskott som maca eller ginseng – de är obeprövade och kan påverka andra läkemedel.

5. Bäckenbottenövningar

Att träna upp bäckenbottenmusklerna med övningar som knipövningar kan öka blodflödet, ge ökad känsel och förbättra den övergripande sexuella tillfredsställelsen. En studie visade att efter 12 veckor rapporterar många postmenopausala kvinnor bättre upphetsning och orgasm.

6. Terapi och rådgivning

Sexlust påverkas av emotionella och relationsmässiga faktorer. Terapi kan hjälpa till att ta itu med självkänsla och självbild, relationsproblem eller underliggande psykiska hälsoproblem. En psykolog, socialarbetare eller sexterapeut kan erbjuda stöd.

Denna artikel är endast avsedd som information och ersätter inte råd, diagnos eller behandling från en läkare. Prata alltid med din vårdgivare för personlig vägledning.