Myter om bröd | WW ViktVäktarna
Myter om bröd
Vi slår hål på myter om vårt dagliga bröd
Du blir tjock av bröd - eller?
Myt 1
Nej, så är det inte. Man går varken upp eller ner i vikt av ett speciellt livsmedel och för viktens skull spelar det inget roll om kalorierna kommer från fett, protein eller kolhydrater. Vikten beror på hur mycket man äter i förhållande till hur mycket man gör av med. Alltså hur många kalorier/energi kroppen får i sig i förhållande till den energi kroppen gör av med. Bröd med råg och fullkorn håller dig mätt länge.
Glutenfritt är nyttigare - eller?
Myt 2
Glutenfritt är helt klart nyttigare för dem som har den kroniska och autoimmuna sjukdomen celiaki (glutenintolerans). Men, för att tala klarspråk så är glutenfritt inte nyttigare för någon annan än de som har celiaki. Men, då många tycker att de blir bättre i magen av glutenfritt låter detta skumt, kanske någon tänker.
Bakgrunden är att glutenfritt tog fart när en australiensisk studie hävdade att personer med orolig mage (IBS) blev utan besvär när de tog bort gluten från maten. Samma forskningsgrupp tydliggjorde senare att det faktiskt inte berodde på proteinet gluten utan på en oförmåga att bryta ner en slags jäsbara kolhydrater (FODMAPS). Trenden fick dock snabb spridning utan vetenskapligt stöd.
Att äta mindre gluten när man inte har celiaki ger inga hälsofördelar över huvud taget, tvärtom så missar man fullkornet som är bland det viktigaste att vi äter mer av. Problem med magen? Kolla hos ett proffs om du har celiaki eller IBS.
Mjöl är samma sak som socker - eller?
Myt 3
Nej, det är väldigt förenklat och inte korrekt. Båda innehåller mycket kolhydrater men kolhydrater finns i många olika former och sammansättningar. Vanligt vitt socker (sackaros) är en sockerart som består av två enkla sockerarter (glukos och fruktos) vilket är de minsta delarna av kolhydrater. Mjöl kommer från kornet i spannmål och innehåller olika delar som kli, grodd och frövita. Tillsammans bildar de fullkorn. När de grova delarna skiljs från frövitan blir det så siktade mjölet kvar, t ex vetemjöl. Det består av främst stärkelse – som är en slags kolhydrat - men också hel del protein.
Kroppen påverkas olika beroende vilken slags kolhydrater man äter, i vilken mängd och vad man äter och dricker till.
Både sockerarter och stärkelse bryts ner av enzymer, absorberas i tunntarmen och vidare ut i blodbanan med hjälp av insulin där blodsockernivån höjs för att sedan hamna hos cellerna och ge energi.
Andra slags kolhydrater går mer eller mindre opåverkade rakt ner till tjocktarmen. Hit hör fibrer som finns i fullkornet i spannmål, baljfrukter, frukt och grönsaker. De påverkar blodsockerkurvan på en lägre nivå och ger många andra fördelar som t ex bra tarmhälsa.
Det kan också vara intressant att veta att kolhydrater är kroppens primära energikälla.
Mackor kan aldrig vara en lika komplett måltid som lagad mat?
Myt 4
Det beror förstås helt på hur stor mackan är och vilket bröd och pålägg man har. Med nyttigt bröd (titta efter nyckelhålet) både under och över ett bra pålägg blir det en minst lika komplett måltid som den som har lagats i ugnen eller i en kastrull. Bröd innehåller både bra med protein (mellan 8 och 12 procent) och kolhydrater Om du väljer fullkornsbröd får du fler näringsämnen och mättnaden håller längre. Kolla in ViktVäktarna® mackor och Brödinstitutetets Måndagsmackor för inspiration.
Surdegsbröd är det nyttigaste brödet
Myt 5
Surdegsbröd är väldigt uppskattat för sin karaktäristiska smak och struktur och för att den ökar hållbarheten på brödet. Den sänker även blodsockerstegringen något vilket förstås är bra. Men för att ett surdegsbröd ska klassas som hälsosamt ska det vara bakat på fullkornsmjöl. Även om det finns många olika slags surdegsbröd så förknippas surdegsbröd idag ofta med Levainbröd (surdeg på franska) som är bakat på siktat mjöl, dvs fullkornet är borta. Det allra bästa är att baka surdegsbröd med fullkorn för då tas näringsämnena i fullkornet upp lättare av kroppen och de positiva effekterna av fullkorn blir mer tillgängliga. Fullkorn är något av det bästa vi kan äta. Det är bra näring till tarmens bakterier som ger hälsa till hela kroppen. Fullkorn förebygger hjärt- och kärlsjukdomar, flera cancerformer och diabetes typ 2 och är enligt WHO är den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa i allra högsta grad. Surdegen kan ”lugna ner” vissa så kallade svårnedbrytbara kolhydrater, FODMAPs, som personer med IBS lätt kan få bullrig mage av. Surdegen påverkar däremot inte gluteninnehållet.
Brödinstitutet strävar efter att vara den naturliga kunskapskällan om bröd i synnerhet och om god och bra mat för hälsan och klimatet i allmänhet. På www.brodinstitutet.se hittar du hittar du filmer, vetenskapliga rön och inlägg i kost- och hälsodebatten. Brödinstitutets arbete för att lyfta fram sambandet mellan mat, hälsa och klimat gör vi alltid med vetenskapen som grund.
Det goda brödet
Bröd målas ofta upp som något förbjudet när det kommer till viktminskning och hälsa. Det har troligtvis sin grund i LCHF-rörelsen och rädslan för kolhydrater. Men bröd kan mycket väl vara en del av en hälsosam livsstil och även när du går ner i vikt kan du fortsätta njuta av bröd.
För viktnedgång krävs det att vi äter mindre energi än vi gör av med. Vårt program hjälper dig med det. För hälsans skull däremot finns det bättre och sämre livsmedel att äta, här guidar våra Points dig till matval som är hälsosamma och näringsrika och som hjälper dig inte bara att gå ner i vikt utan också att äta hälsosamt. Bröd och andra kolhydratkällor är en naturlig del av detta.
Precis som inom andra kategorier av livsmedel finns det även när det gäller bröd bättre och sämre val i brödhyllan. Fullkornsbröd bidrar till fibrer som vi gärna ska äta mer av för hälsans skull, dessutom mättar det bra. Tillsammans med ett matigt pålägg som en tonfiskröra, kalkonpålägg och keso eller en mosad avokado kan det bli en utmärkt måltid.
Heja brödet!