Extrakalorier – en onödig belastning

Genom att äta lagom mycket, och att inte slänga mat i onödan kan du minska dina klimatavtryck.
Publicerad 21 juni 2022

Med våra matvanor kan vi bidra till en mer hållbar utveckling och ett minskat klimatavtryck. Alla de tekniska och vetenskapliga detaljerna om koldioxidekvivalenter, bränsleanvändning, kolinlagring, biologisk mångfald och odlingsförhållanden kan göra att man som konsument känner sig maktlös och att det är svårt att veta hur man ska prioritera.

Många gånger är det svårt att sätta sig in i helheten och bedöma vad som är viktigast för att minska matens påverkan på klimat och miljö. Frågan har många olika perspektiv, men det finns några saker som vi alla kan bidra med, utan att behöva gräva alltför djupt i detaljer och vetenskap. Att äta lagom mycket, och att inte slänga mat i onödan är två av dem.

Hälsosamma matvanor – bra även för planeten

Debatten om hur vi ska äta för att minimera klimatavtrycket och minska påverkan på vår miljö handlar oftast om att äta mindre av kött och mejeriprodukter, dricka mindre mjölk och istället välja mer växtbaserat. När vi jämför klimatpåverkan behöver vi även ta hänsyn till matens näringsinnehåll. Kött är till exempel en viktig källa till protein, järn, magnesium och zink, och från mejeriprodukter får vi bland annat kalcium, protein och D-vitamin.

Vegetarisk kost är ingen garanti för att maten är producerad på ett hållbart sätt. Avokado, mango och sojabönor är exempel på råvaror som kan ha stor påverkan på miljön där de odlas. De kräver mycket vatten och innebär ett stort ingrepp i den naturliga miljön, växter, djur och människor.

Allt vi äter och dricker påverkar i någon mån miljön och klimatet, så när du äter mer hälsosamt och mindre av sådant som du egentligen inte behöver, då bidrar du inte bara till din egen hälsa – du gör även skillnad för planeten. Och ett överskott i din kaloribudget blir alltså även en extrabelastning på klimat och miljö.

När vi väljer svenskt bidrar vi till en högre grad av självförsörjning inom landet, vilket även är en viktig beredskapsfråga. Genom att tänka till och göra smarta byten kan du enkelt göra skillnad för matens avtryck på klimat och miljö. Använd hellre gröna svenska ärtor än edamamebönor (gröna sojabönor) som ofta är odlade i Kina. Gör guacamole på gröna ärtor istället för avokado. Drick hellre mjölk som har högt näringsvärde än vegodrycker såsom risdryck och mandeldryck som har lågt näringsinnehåll och främst består av vatten och tillsatser.

Släng inte maten

Att bidra till ett minskat matsvinn är en fråga som vi alla kan ta ansvar för. Största delen av klimatavtrycket sker under produktionen, så om maten inte äts upp när den väl hamnat i våra kök, så har det skett helt i onödan.

Använd dina sinnen och titta, lukta och smaka på maten istället för att enbart gå efter bäst-före-datum, och att ät upp resterna istället för att slänga dem – det är enkla saker som vi alla kan hjälpa till med. Att äta lagom mycket är också ett bra sätt, som både är skonsamt och hälsosamt för miljön och klimatet, och som samtidigt är bra för dig själv och för din egen hälsa. Så istället för att fortsätta äta när du egentligen är mätt, spara resterna till en matlåda för morgondagens lunch.

Skillnad på miljö- och klimatpåverkan

Matproduktion, odlingsförhållanden, djurhållning, transporter och svinn är några av de faktorer kopplat till livsmedel som påverkar klimat och miljö.

Men varför pratar vi egentligen om klimat och miljö? Är inte det samma sak?

Klimatpåverkan är till exempel utsläpp av växthusgaser som påverkar global uppvärmning och gör att medeltemperaturen förändras i ett område. Det leder bland annat till torka på vissa ställen, och smältande isar och översvämning på andra platser på jorden. Djur och växters utbredning förändras på grund av förändrade klimatförhållanden.

Miljöpåverkan kan till exempel vara avgaser, övergödning eller gifter – alltså främmande ämnen som hamnar i naturen och påverkar växter och djurliv.

Läs gärna mer om hållbara hälsosamma matvanor hos Livsmedelsverket och om kloka livsmedelsval hos Världsnaturfonden.