Mat

Mjölk vs växtbaserade alternativ - vad ska jag välja?

På senare år har de växtbaserade alternativen istället för mjölk tagit över mer och mer men faktum är att det enda de egentligen har gemensamt är den vita färgen. Läs mer här!

På senare tid har vegankost och vegetariska produkter fått ett allt större utrymme – i media och i mataffären. Mjölk ingår i de nordiska mattraditionerna men har i vissa sammanhang fått dåligt rykte och konkurrens av växtbaserade alternativ, bland annat havredryck, sojadryck och mandeldryck. Faktum är att det enda de egentligen har gemensamt är den vita färgen – när det gäller innehåll och näring kan de växtbaserade dryckerna inte mäta sig med mjölk.

Mjölk innehåller en stor bredd av näringsämnen och för att komma upp i samma nivåer av till exempel kalcium behöver de vegetabiliska dryckerna berikas. Även proteininnehållet är betydligt lägre. Ett glas mjölk eller yoghurt ger ca 7 gram protein, medan ett glas havredryck ger 2 gram. I mandeldryck och risdryck är proteininnehållet nära noll och de innehåller ofta en hel del tillsatt socker.

Protein, kalcium och D-vitamin är några av de viktiga ämnen som vi på ett enkelt och prisvärt sätt får i oss genom att dricka något glas mjölk per dag, äta yoghurt eller fil, ta någon skiva ost på mackan och kanske en klick kvarg eller cottage cheese (keso) som mellanmål. Genom att äta varierat och inte utesluta något ur kosten blir det enkelt att få i sig allt man behöver, det krävs inga kosttillskott, proteinpulver eller andra dyra specialprodukter. 

 

Myter om mjölk

Det finns många myter om mat, inte minst om mjölk. Att mjölk bidrar till acne, inflammation, svullen mage och åderförkalkning är några av dem. Många anser att mjölk inte är en dryck för vuxna men faktum är att mjölk är en väldigt bra näringskälla – genom hela livet – och myterna saknar vetenskaplig grund. 

Mejeriprodukter innehåller protein, vitaminer och mineraler som bland annat behövs för skelettet. Enligt Livsmedelsverket behövs 2-5 dl mjölk, fil och yoghurt per dag för att få i sig tillräckligt med kalcium. Mjölkproteinet ger mättnad och forskning visar att mejeriprodukter med låg fetthalt minskar risken för typ 2-diabetes, högt blodtryck och stroke.

 

Laktosintolerant?

Laktos är detsamma som mjölksocker. De flesta nordbor tål laktos även i vuxen ålder, medan tarmens förmåga att ta hand om laktos försämras under tonårstiden hos befolkningen i många andra delar av världen. Det är en av anledningarna till att syrade produkter som yoghurt, kefir och fil (som helt naturligt har en lägre laktoshalt) är vanligare sätt att konsumera mjölk i andra länder.
För den som blir bubblig i magen av laktos finns laktosfria alternativ, men de flesta (även personer som har laktosintolerans) tolererar någon deciliter vanlig mjölk per dag utan att få problem.

 

Miljöaspekten då?

Kossor bidrar till en del klimatpåverkan men kor som går ute och betar bidrar även positivt till miljö och klimat. Betande djur håller landskapen öppna och bidrar till biologisk mångfald, och genom att välja svenskt blir vår matförsörjning mindre sårbar. Om man räknar med näringsinnehållet i ekvationen ligger den svenska mjölken bra till jämfört med miljöpåverkan av dryck gjord på mandel, kokos eller soja – råvaror som ofta gör ett stort miljöavtryck där de odlas och som sedan transporteras långt för att nå våra mataffärer. 

Det är såklart upp till dig om du vill låta mjölk ingå i din kost eller inte. Om du av någon anledning väljer bort mjölk är det bra att det finns växtbaserade alternativ, men du behöver inte vara rädd för att dricka mjölk – det är ett bra sätt att säkerställa att man får i sig tillräckligt med protein och annan viktig näring. Mejeriprodukter bidrar på många sätt till god hälsa.